Jesu och Marie Förenade Hjärtans Trädgård
Regel för livet i
Gemenskapen Jesu och Marie förenade Hjärtans trädgård
Inledning
”Håll er därför vakna, ty ni vet inte vilken dag er Herre kommer.” (Matt. 24:42)” dessa ord får mig att tänka på den stund då Herren skall kalla mig till sig, i den stund han själv beslutar. Jag vill följa honom, och jag vill att allt som är del av mitt jordeliv skall förbereda mig för denna stund. Jag vet inte när den kommer, men liksom allt annat överlämnar jag den i min mästares moders händer: Totus tuus. I samma modershänder lägger jag allt och alla som mitt liv och min kallelser har förenat mig med. I dessa händer lägger jag särskilt kyrkan, och också min nation och hela mänskligheten" (början på Johannes Paulus II: s testamente).
Vi vill vara förberedda för detta ögonblick, att möta Herren, Han som säger till oss "Saliga är de rena i hjärtat, för de kommer att se Gud" (Mt 5). Johannes Paulus II visade oss den vägen som han själv gick, som ledde hans hjärta till renhet, till helighet. Han visade att den vägen är i total hängivenhet till Jesus genom Maria, vilket uttrycktes i hans berömda motto TOTUS TUUS. När allt kommer omkring är Hon den som leder oss till Jesus, den renaste av de renaste, den Obefläckade. Därför strävar vi efter att Hennes Hjärta ska segra i våra hjärtan, som hon själv sa i Fatima: "I slutet kommer mitt Obefläckade Hjärta att segra." Trots allt, ”... ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör för sin egen skull. Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren” (Rom 14:7-8). Maria bad oss att viga oss till sitt Obefläckade Hjärta, inte bara för oss själva utan också för att hon vill göra oss till ett verktyg för andras väg till Himlen.
För mer info, ladda ner häftet om reglerna här:
länk
Johannes Paulus II sade att "Vad Maria ropade ut i Fatima budskapet är så djupt rotat i evangeliet och i all tradition att kyrkan känner att detta budskap ålägger henne en skyldighet att lyssna på det." (Homily, Fatima, 13 maj 1982). Hans uppdrag att förmedla detta budskap till hela kyrkan förseglades med hans eget blod i attentatet mot honom. Det kan sägas att detta budskap markerar kyrkans väg i dagens verklighet, i tider av utbrett sönderfall, som uppmärksammades av den Helige Påven.
Han skrev emellertid i encyklika Redemptoris Missio, "På tröskeln till det tredje årtusendet av frälsningens återlösning, förbereder Gud kristendomens stora vår, vars början redan kan ses." För oss innebär denna vår att komma tillbaka till det som var i första början, första kyrkan. Lärjungarna vakade i bön med Maria och levde i en enda anda, i en uppriktig broderskärlek och delade allt. De gick vart än Anden sände dem, redo att ge sitt liv för tron. Deras liv hade ett mål i sikte - de väntade på återkomsten av sin älskade Herre och ville föra så många själar som möjligt till honom. Så levde också barnen i Fatima: Lucia, Francisco och Jacinta - de vakade ständigt i bön och längtade efter mötet med Maria, som gjorde det möjligt för dem att uppleva himlen. De var också redo att ge sitt liv för att vara trogna, som de första lärjungarna.
Det nya kärleksbudet som vår Herre gav oss, kvällen före dagen Han dog för oss, visade vägen för varje kristen,”Att ni skall älska varandra så som jag har älskat er”. Att ge sitt liv för sina bröder av kärlek till Jesus så att de kunde leva för alltid. På Marias inbjudan följde Fatima barnen denna väg. Vår Fru i Fatima påminde oss om vilken kärlek Jesus förväntar sig av oss, hon avslöjade inget nytt för oss. Barnen brann av denna kärlek, och därför ville de omvända alla syndare, så att ingen skulle gå under utan bli frälsta.
Fatimabarnen är för oss det fröet till kristendomens vår, om vilken Johannes Paulus II skrev profetiskt. Vi ser idag att denna vår kan komma genom att vi tar till oss Fatima budskapet som de tog emot det, för att återvända till evangeliets rena källa. Maria, sänd av Gud, vill hjälpa oss att återvända till Faders-huset. ”Gud vill utbreda hängivenheten till mitt Obefläckade Hjärta i världen. Jag lovar frälsning till dem som omfamnar denna hängivenhet och dessa själar kommer att bli älskade av Gud likt blommor som Jag smyckar Hans tron med” (Vår Fru till Sr Lucia, Fatima, 13 juni 1917).
Vid ett tillfälle i våra liv kände vi oss inbjudna av Maria att samla hennes barn, att odla ”vårträdgården” tillsammans, att bära riklig frukt, till Guds behag. Att gottgöra Gud för våra synder är som vatten som vattnar trädgården, och solen som låter den växa. Genom vårt gemensamma liv i ömsesidig tjänst, bön och botgöring, och framför allt i ömsesidig kärlek, ser vi vårt svar på denna inbjudan från Vår Fru. Vi ger oss till henne som frön som, när det planteras i jorden, måste dö för att kunna bära nytt liv. Maria vårdar fröna så att de växer och bär kärlekens frukt. Eftersom Jesus är frukten av hennes kärlek, så bli vi det också. Jesus gav oss en Moder, Kyrkans Moder, som kommer att leda alla sina barn till Fadern genom Honom.
I. SYFTE OCH FORM FÖR VÅRT LIV (Varför och Hur)
1. Vi är medlemmar i den katolska kyrkan, vi kommer från olika bakgrunder och vi vill leva evangeliet tillsammans, i den första kyrkans anda. Gemenskapen består av lekfolk män och kvinnor, familjer, gudsvigda och präster.
2. Genom vår kontinuerliga omvändelse och helgelse vill vi att den heliga Treenigheten blir ärad så mycket som möjligt, att dess kärleksrike blir utbrett, och att vi blir ett verktyg för själarnas frälsning genom Guds Moder, förmedlaren av alla nådegåvor. I förtröstan till Henne sätter vi allt vårt hopp att vi bli ledda till vår Fader i himlen.
3. Maria, dotter av Fadern som är i himlen, som Guds Moder och den Helige Andens brud, är för oss den säkra vägen att lära känna Gud som en barmhärtig Fader och Skapare och den som Han har sänt - Jesus Kristus, hans Son genom den Helige Ande. ”Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus.” Joh. 17:3
4. I lydnad till Guds bud och i uppfyllande av Hans vilja, ser vi hur vi uttrycker vår kärlek till Gud. Vi vill uppfylla det nya kärleksbudet av hela vårt hjärta, hela vår själ, hela vår kraft, och vi ser detta uppfyllande som vår huvuduppgift. Marias perfekta ja ”FIAT” till Gud är vår modell för vår lydnad till Gud. Därför överlåter vi oss fullständigt och villkorslöst i allt till Guds Moder, så att Hon kan uppfostra oss att älska.
5. Vi ser att huvudvägen för vår heliggörelse är vår trohet mot löftena i det Heliga dopet. I avsaknad av trofasthet mot detta löfte ser vi orsakerna till vår förlust av rätt väg till Gud. Helige Louis-Marie de Montfort visade att vi kan förnya och leva våra doplöften perfekt, det vill säga genom Guds Moder. Därför ger sig medlemmarna till Jesus Kristus genom Maria enligt "Traktat om den sanna andakten till den Heliga Jungfrun" för att göra allt, från och med nu med Maria, i Maria, genom Maria och för Maria, så att allt blir gjort med Jesus i Jesus genom Jesus och för Jesus.
6. Vi önskar att leva våra liv i en anda av gottgörelse till Jesu Heliga Hjärta och Marie Obefläckade Hjärta för våra gamla och nuvarande synder. Boten som vi gör är ett svar på Guds kärlek till oss och den nåd han visar oss. I gottgörelse av kärlek till Gud, ser vi ett hopp för oss om att få ta emot nåd för rening av konsekvenserna för våra synder, ett inre helande, så att vi inte förolämpar Gud mer. Tack vare den nåden, hoppas vi att kunna bli ett medel för att gottgöra för andras synder.
7. Som Guds barn, inympade i Jesu död och uppståndelse, står vi, av kärlek till Honom, som Johannes med Maria under korset. I korset ser vi våra sår och konsekvenserna av våra synder, som vi måste bära förenade med Jesu lidande i självförnekelse för att renas. Vi känner igen korset som en källa till visdom och en port som leder oss till det eviga livet.
8. Genom rening av vårt hjärta förväntar vi oss att nåden av smörjelsen av den Helige Ande i dopet kommer att ge oss sina frukter. Vi tror att genom Marias Obefläckade Hjärta som är den Helige Andens brud, kommer reningens eld i våra hjärtan så att vi får ett nytt hjärta av kött. I Hennes hjärta har Guds lag blivit skriven. I den andliga kampen för Guds rike i våra hjärtan, överlämnar vi oss till Maria, vår drottning. Seger i den kampen för oss närmare triumfen av Marias Obefläckade Hjärta.
9. En god andlig bild av vår gemenskap är Noahs ark. Vi känner igen den aktuella tiden som en tid av universell korruption, som när rättfärdige Noa, som levde i vänskap med Gud, byggde en ark. Gud, tack vare hans renhet, pekade på honom som en väg till frälsning. Vi skulle vilja vara som Noa: Ha rena hjärtan, därför lägger vi våra ansträngningar att arbeta med vår rening. Detta arbete är väldigt tungt, det påminner oss om att bygga arken. Men idag ger Gud oss en ny ark av frälsning: det är Marias Obefläckade Hjärta. Maria leder oss till arken genom rening. Med tanke på det nuvarande splittrandet och förstörelsen av familjen, vill vi bli ett verktyg för att leda in i denna ark, särskilt hela familjer för att rädda katolskt liv i familjen och därmed bevara prästerliga, religiösa och missions-kallelser.
10. Vi känner oss inbjudna av Maria att vara apostlar till hennes Obefläckade Hjärta. Därför är vi redo att under hennes ledning föra ut den goda nyheten till bröder och systrar i form av att hålla reträtt, tjäna genom musik, ge vittnesmål, bönemöten eller i andra former. Som vårt speciella uppdrag ser vi att förbereda människor att helt överlåta sig till Maria enligt "Traktat om den sanna andakten till den Heliga Jungfrun" och viga familjer till Jesus Heliga Hjärta och Maria Obefläckade Hjärta.
11. Gemenskapens namn "Jesu och Marie Förenade Hjärtans Trädgård" var inspirerad av Edens lustgård, som är en symbol för mänskligheten förenad med Gud. Den enheten förlorade vi som konsekvens av de första människornas, Adam och Evas synd. Den gode Guden gav oss nåden att återvända till den enheten med en ny Adam och en ny Eva: Jesus och Maria, genom deras rena Hjärtan. Den enheten av de Hjärtan är för oss det perfekta uttrycket för enheten med Gud. Dessa Hjärtan är för oss sättet att återvända till den ursprungliga renheten, för att bevara Guds barns orörda värdighet, fram till mötet med Herren.
12. Som vår huvudbeskyddare har vi valt helige Johannes Paulus II. Våra andra beskyddare är: Helige Josef, helige Louis-Marie de Montfort, helige Francisco och heliga Jasinta, heliga Margareta Alacoque, heliga Birgitta och saliga Dorota av Mątów
II. VÅRT LIV, BÖN OCH ARBETE
1. Eukaristin är centrum varje dag i vårt liv.
2. Vi lever i kyrkans liturgi, med särskild uppmärksamhet åt det korrekta firandet av liturgiska tider, högtider och fester.
3. Våra dagliga gemensamma och personliga böner i gemenskap med Maria:
a) Sjunga Timmarnas liturgi, Laudes och Vesper.
b) Meditation och att dela Guds ord från Mässan.
c) Be 3 Rosenkranser.
d) Angelus – Ängelns hälsning.
e) Tillbedjan och personlig bön i tystnad.
f) Förnya de heliga doplöftena
g) Akt av hängivenhet till de två hjärtana.
h) Fatima-bönerna.
i) Barmhärtighetens rosenkrans, torsdag och fredag.
j) Meditera över vår Herres passion, korsvägsandakt (utom torsdagar, lördagar och söndagar)
k) Sträva efter kontinuerlig bön.
4. Vi har en särskild hängivenhet till Jesu Heliga Hjärta och Marie Obefläckade Hjärta, som vi uttrycker genom:
a) Att fira den heliga timmen tillsammans varje torsdag 23.00-00.00.
b) Att leva varje fredag som en försoningsdag på ett speciellt sätt. Vi förenar oss med Jesus i hans passion och i Hans Hjärtas död genom gottgörelse i böner, tillbedjan av korset, tystnad, fasta, att ta emot den Heliga Kommunionen i intention av gottgörelse, och i att förnya vigningen till Jesu Heliga Hjärta
c) Nattvaka varje fredag, från den heliga timmen,
d) Att leva varje lördag som en gottgörelsedag till Marias Obefläckade Hjärta. Vi förenar oss med henne genom att be Rosenkransen, meditera över Rosenkransens mysterier och ta emot Den heliga eukaristin i avsikten att gottgöra Marias Obefläckade Hjärta,
e) Fasta i en anda av gottgörelse till de två Hjärtana på onsdag och fredag,
f) Sträva efter att acceptera allt lidande som Gud vill tillåta, med ödmjukhet och underkastelse, som en gottgörelse till de två Hjärtana för våra synder och för syndares omvändelse.
g) Göra andliga uppoffringar i andan att kompensera Gud för våra synder och för syndares omvändelse.
5. Vi behandlar allt arbete som en tjänst till vår nästa, som anförtrotts oss av Gud själv, därför fullgör vi våra plikter med hjärtat, som värdelösa tjänare, utan att vänta beröm och belöning men förväntar oss allt från Gud.
6. Vi lever av våra egna händers arbete och förtröstar på Guds försyn att Han ger oss vad vi behöver.
7. Varje medlem i gemenskapen är skyldig att arbeta till förmån för gemenskapen.
III. VÅRT LIV HELT BEROENDE AV MARIA VÅR MODER OCH DROTTNING I ANDLIGT BARNASKAP OCH RIDDARSKAP
1. Vi strävar efter en personlig relation till Maria, som små barn till sin mor. Vi bjuder in Maria till allt vad vi gör (särskilt före vi börjar och efter vi slutat), vi frågar henne om allt, vi tackar henne och vi delar allt med Henne, som med den bästa mamman som står vid vår sida.
2. Maria uppfostrar oss till hjärtats renhet så att Hennes Obefläckade Hjärta kan segra i vårt. Hon kläder oss, hennes barn, i ljusets rustning, så att vi blir riddare i den andliga kampen för Guds Rike. Hon som vår Drottning leder oss i den kampen, eftersom:
a) Vi försöker ständigt be genom Maria, vara i hennes närvaro som små barn, fråga Henne om allt och lyssna till Henne, vara i tacksägelse och prisa Gud som Hon gör.
b) Vi avvisar onödiga tankar som hjälp för att vara i ständig bön.
c) Vi lyfter fram alla onda tankar för att bryta dem mot Jesus som mot en klippa.
d) Vi försöker leva i sanningen, för sanningen gör oss fria.
e) Vi rannsakar vårt samvete två gånger om dagen.
f) Vi väcker ofta handlingar av ånger.
g) Vi går regelbundet till bikt (helst en gång i veckan) för att förbli i nådens tillstånd och kunna ta emot eukaristin varje dag.
h) Vi utför andligt arbete enligt de fem villkoren för bekännelse.
i) Vi vill leva i ständig öppenhet av hjärtat för läkning av våra sår genom såren från Jesu Hjärta, så att våra hjärtan inte förfalskar sanningen om Gud, om oss själva och om vår nästa.
j) Vi försöker öppna oss för att acceptera alla sår i förening med det genomborrade Jesu Hjärta för att kompensera för våra synder.
3. Maria fostrar oss till ett enkelt och fattigt liv, som den heliga familjen i Nasaret. Som vår drottning tränar Hon sina riddare att kontrollera deras sinnen, eftersom:
a) Vi avvisar ständigt världens ande: mode, lyx, strävan efter makt och framgång. Vi använder media i den utsträckning som är nödvändig för att uppfylla våra plikter och utbildning.
b) Vi strävar efter blygsamhet och anspråkslöshet i mat, kläder och bostäder, och vi försöker använda enbart de nödvändigaste saker och nöjer oss med det som är använt, fulare, underlägsnare, billigaste.
c) Vi dödar ständigt kroppens och ögonens begär genom att fasta, undvika nöje i att äta, njuta komfort, vad vi tycker om i kläder, bostäder, och genom att inte ge efter för alla nycker.
d) Vi litar helt på Guds försyn.
4. Maria introducerar oss för sin lydnad till Guds vilja som Faderns Dotter, så att vi kan bli lydiga mot Gud Fadern som Jesus, eftersom:
a) vår prioritering är att lyda den heliga katolska kyrkan och dess herdar.
b) vi följer den livsregel som vi har antagit.
c) vi underkastar oss frivilligt myndigheten från våra överordnade och behandlar dem som sända av Gud.
d) vi följer våra andliga vägledare och lyssnar till deras råd.
e) vi är aldrig ledda och handlar inte under inflytande av våra egna inspirationer, utan ger dem vidare för att bedömas.
f) vi tämjer ständigt vår vilja och är villiga att ge upp att ”jag har rätt” och att erkänna att jag gör misstag.
5. Maria formar sin ödmjukhet i oss så att vi kan bli ödmjuka som Jesus, eftersom:
a) vi erkänner vår synd och intighet inför Guds allmakt och helighet.
b) vi accepterar våra bröders och systrars svagheter och tillkortakommanden.
c) vi accepterar alla förödmjukelser för att bekämpa vårt högmod.
d) vi accepterar kritik och förmaningar och erkänner sanningen om att vi inte ser våra misstag själva.
e) vi använder varje tillfälle för att ödmjuka oss.
f) vi ger ofta upp våra argument, ”att jag har rätt”.
g) vi bryr oss om talets renhet genom att undvika skämt, ironi, sarkasm och epitet som kan skada vår granne.
h) vi bekämpar tal genom att försöka säga vad som är nödvändigt, undvika att prata om oss själva, onödiga samtal, och vi undviker samtal som bedömer vår nästa.
i) Vi fokuserar mer på att lyssna än på att tala.
6. Maria formar ömsesidig kärlek i oss så att vi kan offra våra liv för varandra, eftersom:
a) i alla våra handlingar styrs vi av barmhärtighet, erkänner våra egna och brödernas svaghet.
b) vi kämpar varje dag mot egoism och högmod.
c) vi bryr oss särskilt om att frukten av den Helige Ande ska växa i oss.
d) vi välsignar varandra många gånger om dagen, och likaså dem vi möter.
e) vi strävar efter att inte agera under påverkan av känslor.
f) vi avvisar alla låtsasvara, att spela någon annan och falskhet.
g) om vi har syndat i tanke, tal, gärning eller försummelse, ber vi alltid om förlåtelse och förlåter andra, och kommer ihåg att det onda som görs mot vår nästa skadar Gud själv.
h) vi ber och välsignar dem som gör onda gärningar mot oss.
IV. PRINCIPER FÖR URSKILLNING
1. Alla beslut som tas i gemenskapen tas i urskiljningsprocessen av en utvald grupp medlemmar.
2. Urskiljningsgruppen utgörs av grundarna av gemenskapen och de medlemmar som kallas efter urskiljning av gruppen (som är redo för uppgiften). Antalet personer i gruppen är odefinierat. Vi vill att så många medlemmar som möjligt ska tillhöra gruppen.
3. För att ett beslut ska kunna fattas måste alla gruppmedlemmar vara enhälliga, en i Anden. Om det kommer ett läge när gruppen inte är eniga och att ett beslut måste fattas, fattar ledaren beslutet.
V. PRINCIPER FÖR NYA MEDLEMAR
1. Varje vuxen medlem i den katolska kyrkan kan gå med i gemenskapen enligt regeln nedan.
2. Vi inbjuder den som är intresserad att lära känna gemenskapens andliga väg och regel i samtal och bön.
3. Om någon vill lära känna oss bättre, bjuder vi in den att delta i gemenskapens dagliga liv i några dagar, men bara efter urskiljningsgruppens beslut.
4. Om någon vill gå med i kommuniteten, efter de första stegen och efter urskiljningsgruppens beslut, är den välkommen att prova livet i kommuniteten ( i en eller två månader).
5. Efter prövotiden och ett nytt beslut kan personen komma för en längre period. (ca ett år)
6. Efter den längre perioden tillbringar personen tid utanför kommuniteten och fattar åter igen ett självständigt beslut om den vill stanna i gemenskapen ytterligare en tid. Samtidigt avgör urskiljningsgruppen om dennes möjlighet att stanna i kommuniteten eller inte.